Papper läggs inte ut på Nätet men kan erhållas genom att maila sessionansvariga.


1) Internationalisme: Kvindebevægelser før og nu, lokal og international

 Siden kvindebevægelsens første dager har kvinder dannet forbindelser tværs på kontinenter og verdensdele. Pionerene rejste sine lander rundt og udenlands for at gøre kvinder opmærksom på manglende grundrettigheder og begrænsning af  borgerlige rettigheder. De måtte bryde grænser og benytte den tilgængelige plads. Nogle kvinder prøvede at tage mere plads end samfundet tillød og blev fængslet. Kvinder delte meninger om hvor langt de var parate til at gå og hvilke metoder der skulle anvendes i deres kamp. Samfundsklasse, race og politisk baggrund spillede vigtig rolle  i kvindebevægelsen ligesom i andre samfundsbevægelser.
      Kvinder og mænd arbejdede side om side i modstanden mod slaveri, i templerbevægelsen og i socialistiske bevægelser, men kvinder begyndte tidligt at danne sine egne bevægelser. International Christian Women’s Temperance Movement var den første kvindebevægelse dannet som en multinational bevægelse. International Council of Women, oprettet i 1888; International Women’s Suffrage Alliance i 1904 og kvindelige fredsbevægelser havde en stor inflydelse under den Første verdenskrig. Hvorfor og hvordan dannede kvinder multinationelle foreninger? Hvilken inflydelse har multinationelle bevægelser haft på kvinderettigheder i samfundspolitik og i samfundet? Hvor blev de af i tiden under Verdenskrisen og den Anden verdenskrig?
      Nogle af de internationale kvindebevægelser lever endnu men siden 1970erne har kvinder også haft andre forbindelser. Informelle og formelle netværk og samarbejde før og under FNs kvindekonferencer har sat sit mærke på multinationelle kvindebevægelser og kønsforskning. Kvinder i de nordiske lande har organiseret såvel kæmpe konferencer (Women’s Forum 1988 og 1994) som mindre konferencer for at kunne mødes og lære fra hinandens erfaringer. I hvilken grad er kvindebevægelser i dag anderledes end de var i begyndelsen? Har de andre mål?
Ansvariga:
Silke Neunsinger, forskare, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.
Kristín Ástgeirsdóttir, forskare, Islands universitet
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.

2) Själv/biografiska källor i historisk forskning

Vi välkomnar bidrag på följande tema
-        Identitetspolitiken och kampen om rummet
-        Det irreguljära tillståndet och EU:s gränspolitik
-        Flyttande som gränsöverskridande
-        Transnationellt arbete och omsorgens varuifiering
-        (o)synliga kroppar som handelsvara
Ansvariga:
Paulina de los Reyes, docent, Uppsala universitet
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.
Monika Edgren, docent, Malmö högskola
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.

4) Kön och klass i nya kläder: Ett nordiskt (genus-)perspektiv på konsumtionens roll i 1700-
    och 1800-talens samhällsomvandling

Läggs ner på grund av litet intresse
 

---

5) Genus och arbete

Work is a big issue, both for individuals and societies. For an individual, employment can be a major emancipating and empowering factor, a central building block in her or his identity or the road to economic independence, full citizenship or upwards the social ladder. Or else it can constitute a mere necessity that fetters one to tight networks of power and overwhelms all other parts of life. For a society, organization of work is an economic and political question of great importance. When the Nordic societies pride with their level of gender equality, it is often done with reference to the high number of women in paid occupations. However, a closer look at employment in Norden reveals the presence of both horizontal and vertical segregation. Apart from its intrinsic historical interest, analysis of the development of conditions and organisation of work may help us understand better why and how gendered structures are upheld in present-day societies.
      Here are some examples of the kind of themes that we would like to discuss in this session (or possibly in several sessions, for there seems to be a lot of interest in this theme): (1) The meaning of work, i.e. the ways in which notions such as work, employment, labour, occupation and profession have been defined and perceived in history, as well as the implications of these definitions for the gender system. (2) Professional power and professional boundaries, i.e. the ways in which professional boundaries have been drawn and redrawn in history and the means by which these boundaries have been defended against unwanted individuals and groups, as well as the means by which some people have been invested with professional authority and others deprived of it. We also welcome (3) (microlevel) analyses of spaces and places of work, analyses that might help us in understanding how gendered divisions of work have been constructed and upheld in different historical contexts, (4) investigations into occupations that have been perceived as "women's jobs," and into the ways in which these jobs – for instance in health care and service sector occupations – have both provided women with possibilities and set them limitations, and (5) studies on women's unseen work, the unpaid work that (almost) all woman have done in all societies and that has also shaped both individual identities and societies in significant ways.
     These or related questions can be discussed within the context of either modern or premodern societies, from a primarily methodological point of view or in the light of historical case studies, from a comparative / transnational point of view or within a more restricted cultural context.
Ansvariga:

Abstracts - Session 5

---

5a) Kön och arbete – historiska förståelser och nya begrepp

I denna session presenteras ny forskning om definitioner och förståelser av arbete i ljuset av de senare årens teoretiska och metodologiska disskussioner om kön, klass och etnicitet. Några teman: definitioner och betydelser av arbete i historiskt perspektiv; begreppsmässiga gränser av arbete och icke-arbete; görandet av servicearbete; arbete som process; förståelser av arbete i generationsperspektiv. I samband med sessionen kommer att ges information om nätvärket „Kön och arbete“ (www.kvinfo.su.se/koa).

Ansvariga:
Yvonne Svanström, studierektor, Stockholms universitet
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.

Kirsti Niskanen, NIKK-Nordic institutt för kunnskap om kjønn
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.

Abstracts - Session 5a

---

6) Genusrelationer i de medeltida institutionerna

Historikerna möter speciella utmaningar när de försöker sammankoppla kvinnoforskningens teori med historieforskningens praktik. För äldrehistorikerna blir dessa utmaningar ännu större pga. källäget och medeltidsforskningens traditioner. Många av de genusteorier som utvecklats är anpassade till moderna samhällen och speglar dåligt äldre tiders uppfattningar om manlighet och kvinnlighet samt den maktordning dessa producerar. Äldrehistorikerna har det också svårt att bli hörda av senare tidernas historiker, som ofta upprepar gamla föreställningar om vad som ansågs vara “medeltida” eller “tidigmoderna” drag i samhället. Genus- och kvinnoforskningen på den medeltida perioden är fortfarande i sin linda, men den utvecklas snabbt. Vi vill med denna session lyfta fram den forskning som pågår inom detta hittills försummade område.
     Den här sessionen ger en översikt om vad som pågår i medeltidsforskningen när det gäller kvinno- och genushistoria. I fokus står förhållandena mellan individ och olika institutioner, tex. familj, kyrkan eller rätten. Temat diskuteras i ljuset av den nyaste forskningen. Det är sedan länge känt att kvinnan i äldre samhällen tenderade att definieras utifrån sin roll i familjen och utifrån relationen till männen i sin familj. Familjen var för medeltida kvinnor en källa till trygghet och möjligheter, men också till fara och begränsningar. Vid sidan av familjen har dock även kyrkan spelat en stor roll i det medeltida samhället, och genusaspektet i det kyrkliga livet har diskuterats ivrigt under de senaste decennierna. I och med detta anser vi att temat är en bra utgångspunkt för en bred presentation av forskning rörande kvinnors villkor i det medeltida samhället.
     Organisatörerna har som sitt syfte att lyfta fram aktuell medeltidsforskning och sätta fokus på de medeltida kvinnorna. Ytterligare ett syfte är att öka deltagandet av äldretidsforskare i Nordiska kvinnohistorikermöten. Tanken är att samla papper från flera olika nordiska länder för att inventera pågående kvinno- och genusforskning samt öka utbytet mellan nordiska forskare. Dessutom planeras ett speciellt program för äldrehistorikerna för att främja framtida samarbete. Möjliga medeltidsorienterade key note- föreläsare och andra deltagare ska inbjudas till sessionen som kommentatorer mm.
Ansvariga:
Anu Lahtinen, Historiska institutionen, Åbo universitet
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.
Christine Ekholst, Historiska institutionen, Stockholms universitet
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.

Abstracts - Session 6

---

7) Erfarenheter om könet i europeiska städer, 1600-1800

Under de senaste åren har forskningen ökat kraftigt i kvinnor, städer och "det långa 1700-talet" med aspekter som konsumering eller sociabilitet. Speciellt i Britannien och på engelska har publicerats mycket dylik forskning. Denna session inbjuder nordiska forskare att diskutera kring teman som kön, rum, arbete, handel och den hövliga kulturen i tidigtmoderna europeiska städer. Temat binder ihop både den brittiska och den kontinentala traditionen samt ökar och breddar på detta sätt förståelsen för och kunskapen om det urbana livet under den tidigtmoderna epoken.
Ansvarig:
Deborah Simonton, Associate professor of British history, Syddansk Universitet
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.

Abstracts - Session 7

8) Genus och resande

Under 1900-talet ökade resandet och blev mer tillgängligt för en allt större grupp människor. Att skriva om sitt resande och publicera sin berättelse blev en viktig del av själva resan och under hela 1900-talet publicerades ett stort antal reseskildringar från olika delar av världen.
     Reseskildringar är därför ett intressant källmaterial för att studera kulturmöten och identitetsförhandlingar över gränser. Med resor överskrids gränser både fysisk och mentalt, och föreställningar utmanas. Resor handlar således inte bara om att resenärernas fördomar om andra människor och kulturer bekräftas eller ifrågasätts. I mötet mellan det välkända och det främmande utmanar resan också resenärens egen utgångspunkt och leder till reflektion över traditioner, värderingar, historien, framtiden och tankar om det goda livet. I mötet med andra kulturer ifrågasätts inte minst könsrelationer och konstruktioner av maskulinitet och femininitet. Traditionellt sett har resandet varit ett manligt område, men under 1900-talet började fler och fler kvinnor också att ge sig ut i världen. Upplevde män och kvinnor resandet, gränsöverskridandet och det, genom resandet, utvidgade rummet på olika sätt? Hur påverkade de olika genussystem och skilda föreställningar om maskulinitet och femininitet som resenärerna mötte deras syn på sig själva och förhållandena i det egna landet?
      I denna session vill vi diskutera dessa frågor genom att analysera nordiska resenärers reseberättelser under 1900-talet. Resorna kan gå både till väst och till öst eller till den så kallade tredje världen. De kan handla om att leta efter det moderna livet eller efter det förlorade paradiset. Det kan handla om att söka efter utopia men hitta dystopia. I sessionen vill vi diskutera hur man i reseskildringarna hanterade de olika könsrelationer och de skilda uppfattningar om manligt och kvinnligt som man mötte. Vi vill också resa frågor om genuskodade upplevelser av rummet och resandet i sig.
Ansvariga:
Charlotte Tornbjer, forskare, Historiska institutionen, Lunds universitet
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.
Iben Vyff, Roskilde Universitetscenter
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.

Abstracts - Session 8

---

9) Genus och komparation i kvalitativa och kvantitativa analyser: Olika perspektiv på könade
    gränser och erfarenheter i historieforskning

Somliga historiker ägnar sig åt kvantitativa analyser grundade på ett omfattande empiriskt underlag och statistiska beräkningar. Även om en könsfördelning och andra kategoriseringar präglar deras resultat, saknas ofta genus som en integrerad maktaspekt i analysen. Andra historiker föredrar kvalitativa källor som rör ett fåtal individer och använder gärna olika genusteorier för att förklara sina resultat och göra dem mer generella. De här två typerna av historiker kan lära sig av varandras olika källor och metoder, eftersom olika angreppssätt förmedlar en varierad bild av historiska gränser baserade på kön. Hur dessa gränser skapades och upprätthölls inom och mellan de nordiska länderna och påverkade kvinnors erfarenheter, identiteter och möjligheter på den privata och offentliga arenan, kan analyseras genom att kombinera och jämföra källor som berör kvinnors arbete, familjeliv och välfärd. Huruvida detta kan studeras via nationellt strukturerade dataserier och jämföras över tid och nordiska riksgränser, är av intresse, liksom hur kvantitativa vs. kvalitativa källor fungerar i en nordisk-komparativ kontext. Sessionen välkomnar angreppssätt som förenar båda dessa källor eller använder den ena, oavsett om den avser enskilda individer, institutioner, organisationer, regioner eller nationer. Historikers bruk av olika källor, metoder och resultat kan därmed diskuteras i relation till olika genusgränser och teorier om deras konstruktion, uttryck och konsekvenser.  
Ansvariga:
Lotta Vikström, samt två med-ansvariga, Pirjo Markkola och Bente Rosenbeck, som representerar Nordic Centre of Excellence: The Nordic Welfare State ― Historical Foundations and Future Challenges.
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.     
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.

Abstracts - Session 9

10) Medier, plats och genusidentiteter

Nya medier har kontinuerligt använts för att implementera samhällsvisioner – såväl om historien som om samtiden och framtiden. Program i radio och TV, liksom biograffilmer, har spridit progressiva ideal om genus och om hur samhället borde organiseras. På så sätt har medierna i sig själva varit delaktiga i att förändra föreställningar om privat och offentligt genom att ta ny teknik i användning och genom att sprida visioner om familjeliv, institutioner, politiska visioner osv. Media förde det offentliga till det privata och halv-privata (exempelvis skolan) och tvärt om. En sådan process var särskilt påtaglig när kvinnors positioner i samhället förändrades på 1930 och 1960-1970-talen – åtminstone i Sverige. För att ge autenticitet åt innehållet anknöt medierna många gånger till en dokumentär genre. Den här sessionen riktar ett särskilt intresse mot hur media – public service, kommersiell och/eller utbildningsmedia – har använts för att överskrida traditionella föreställningar om genus i skilda nationella kontexter, dvs. både i Nordiska och andra länder. Sessionen fokuserar på mediers innehåll, på vilka föreställningar om privat och offentligt program och filmer visat fram samt hur de varit medkonstruktörer av nya genusidentiteter genom att framställa (”perform”) genus som vardagliga erfarenheter.
Ansvarig:
Anne-Li Lindgren, docent, Linköping universitet
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.

Abstracts - Session 10

---

11) National historie i Norden

Läggs ner på grund av litet intresse
                                                                           

---

12) Rum och kön i livsmiljön – rumsliga perspektiv på genusrelationer

Den här sessionen ägnas åt frågor om kön, gränser och rum i bokstavlig mening. Aktuella frågor är: Hur ser kulturlandskapets historiska könskodning ut? Vilken förändring över tid och vilken regional variation kan vi se? Vilken könskodning har rum och platser av skilda slag – i staden, på landet, på arbetsplatsen, i hemmet – och hur påverkar det samhällsordningar och identiteter? Vilken roll spelar den rumsliga organiseringen av sådant som arbetsliv, klass, sexualitet och etnicitet för konstruktionen av kön?
     Sessionen inriktas alltså på rum och kön i bred – men konkret – bemärkelse. Syftet är att inventera den nordiska forskningen och inspirera till nytänkande. Vad innebär ett rumsligt perspektiv? Medför en problematisering av rummet ur könsperspektiv metodiska, teoretiska och/eller empiriska fördelar? Kort och gott: Hur kan ett rumsperspektiv berika genushistoriska studier? Hur kan genusperspektiv berika historiskgeografiska studier?
Ansvariga:
Elisabeth Gräslund Berg, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.
Karin Hassan Jansson, forskare, Historiska institutionen, Uppsala universitet
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.

Abstracts - Session 12

13) Rösträttens historia - rum, möjligheter och gränser

Avsikten med sessionen är att presentera ny och pågående forskning om såväl den kvinnliga rösträttens och valbarhetens historia som den kvinnliga rösträttsrörelsen i ett nordiskt komparativt perspektiv. Med detta hoppas vi också kunna initiera ny forskning om kön och politiskt medborgarskap. Frågeställningar att som vi kommer att utgå ifrån är:
- Inom vilka politiska rum har kvinnor kunnat agera?
- Vilka kriterier har utgjort grund för kvinnligt deltagande i politiken? Hur har äganderättens betydelse påverkat det kvinnliga deltagandet?
- Hur har personliga band, lojaliteter och nätverk använts av de kvinnliga rösträttsförkämparna? Vad betydde drömmar, visioner och känslor för rörelsens framång?
- Hur har kampen för valbarheten och ökad kvinnorepresentation sett ut - argument och strategier från rösträttskamp till stödstrumpor?
- Hur har politikens genus konstruerats och förändrats genom den kvinnliga rösträttsrörelsens arbete? Hur har denna samagerat med framväxten av moderna stater?
Ordförande: Pirjo Markkola, Åbo akademi, Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.
Comments: Gro Hagemann, Universitetet i Oslo, Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.
                   Sigríður Matthíasdóttir, Islands universitet, Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.
Ansvariga:
Josefin Rönnbäck, Södertörns högskola
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.
Åsa Karlsson Sjögren, Umeå universitet
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.
Christina Florin, Stockholms universitet
Þetta tölvupóstfang er varið gegn ruslpóstsþjörkum, Þú verður að hafa JavaScript virkt til að sjá það.

Abstracts - Session 13

---